A

Abbekås, litet fiskesamhälle på sydkusten, ligger i Skurups kommun. Permanent bosättning här finns daterad redan från 1500-talet. Under 1800-talets del utvecklades Abbekås till en betydande hamnplats. Öster om samhället påträffas ett antal bronsåldersgravar.

Adolf Fredriks kasern i centrala Landskrona byggdes i mitten av 1700-talet. Arkitekt var Carl Hårleman som var anlitad av dåvarande kung Adolf Fredrik. Byggandet av kasernen ingick i en befästningsplan för Landskrona, vilken antagits av riksdagen 1747. Det var då meningen att Landskrona på nytt skulle bli en fästningsplan, men dessa planer fullföljdes aldrig och endast en av sex projekterade kaserner blev någonsin byggd. En tillbyggnad med ytterligare en våning utöver de ursprungliga två gjordes 1874. Numera är Landskrona museum inrymt i lokalerna.

Ahlgren, Ernst, pseudonym för Victoria Benedictsson, född Bruzelius. Född 1850 i ett lantbrukarhem i Fru Alstads socken. Hon gifte sig 1871 med en äldre änkling, post- mästaren i Hörby. Efter att en höftsjukdom bundit henne vid sängen kom hon att ägna sig åt att skildra skånskt folkliv i noveller och romanerna ”Pengar” 1885 och ”Fru Marianne” 1887. Genom sina angrepp på äktenskapet som tvångs- institution stämplades hon som reaktionär av sin samtid. Hon började tvivla på sitt författarskap och inledde en olycklig kärleksförbindelse med den danske litteraturkritikern Georg Brandes. I juli 1888 tog hon sitt liv på ett hotell i Köpenhamn.

Aigialosuchus villandensis, ”havsbränningskrokodilen från Villand”, en krokodilart som levde i östra Skåne under krittidsperioden för c:a 100 miljoner år sedan. Fossil av ett exemplar har påträffats på Ivön.

Albo härad, på östkusten kring Kivik. Omfattar följande församlingar: Andrarum, Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta, Ravlunda, Rörum, Sankt Olof, Södra Mellby och Vitaby. Till ytan 302 km2, varav 1.2 km2 vatten. År 1323 skrevs namnet Alboheret.

Ale stenar utanför Kåseberga i Simrishamns kommun är Skånes mest kända skeppssättning. Hela anläggningen, som ligger på den öde heden uppe på Kåsebergaåsen, är 67 meter lång och 19 meter bred och har kallats Skånes Stonehenge – även om stenarna kanske inte är av riktigt så imponerande dimensioner som på den engelska orten. Ale stenar uppfördes någon gång under förkristen tid och kan ha fått sitt namn efter den fornnordiske sagokungen Ale, som bl.a. dyker upp i Beowulfsagan. Vad det ursprungligen haft för funktion är oklart. Det kan ha varit en kult- eller tingsplats, men möjligt är också att stenarna kan ha haft en viss funktion vid astronomiska beräkningar.

Alfredson, Hasse, författare, skådespelare och revyartist, född 1931 i Malmö och uppvuxen på Tågaborg i Helsingborg. Numera sedan många år bosatt i Stockholm, men han har bevarat det skånska idiomet. Flera av hans verk tilldrar sig i Skåne, exempelvis filmen ”Den enfaldige
mördaren” (Österlen och Malmö) och romanen ”Attentat i Pålsjö skog” (Helsingborg).

Allers, eller Allers Familje-Journal som den från början hette, är Skånes och Sveriges äldsta veckotidning. Grundare var dock en dansk, Carl Aller, som 1877 började ge ut tidningen på eget förlag i Köpenhamn. 1894 grundades i Helsingborg ett svenskt dotterbolag, som samma år utgav tidningens första nummer på svensk jord. Allers har alltjämt redaktion och tryckeri i Helsingborg och här trycks också flera andra veckotidningar och publikationer- ”Hänt i veckan” och klassiska ”Lyckoslanten”, för att nämna ett par exempel. Tidningen på bilden är från 1933 och priser var 30 öre. För muspekaren till bilden och se vad som händer.

Allerum, by i Allerums socken norr om Helsingborg, numera sammanväxt med grannbyn Hjälmshult. Namnet kan ha bildats ur mansnamnet ”Alli” eller ”Alle”, med anor från vikingatiden, medan ”rum” antas betyda ”öppen plats” eller ”gårdstomt”. Kyrkan i byn har uppförts under tidig medeltid, men har byggts till flera gånger sedan dess. En känd person som gift sig i den kyrkan är fotbollsspelaren Henke Larsson. Prästgården är från 1820. Bybebyggelsen som ligger på ömse sidor om vägen på kyrkans östra sida visar på ett tydligt sätt hur en skånsk radby såg ut före 1800-talets skiftesreformer inom jordbruket. Här finns också ett litet naturreservat,Allerums mosse, där man kan påträffa den sällsynta sumpviolen.

Alnarp i Lomma kommun var tidigare kungsgård, men blev vid mitten av 1800-talet lantbruksinstitut. Sedan 1933 är det organiserat som ett lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Slottet, ritat av F. Meldahl stod färdigt 1862. Hovbeslagskolan med smedja är från 1876. Nuvarande park har sitt ursprung i en skogslund som fanns redan under 1600-talet.

Amalthea. Under de oroliga åren före storstrejken 1909 importerades strejkbrytare i form av utländsk arbetskraft av en del arbetsgivare. I Malmö hamn låg fartyget Amalthea med ett åttiotal engelska strejkbrytare ombord. I juli 1908 placerades en dynamitladdning i en lastport på fartyget. Vid explosionen dödades en person och 23 skadades. Fyra arbetslösa ungsocialister som inte tillhört de strejkande dömdes till livstids straffarbete för dådet men benådades 1917.

Anderslöv, samhälle nordost om Trelleborg, utmed riksväg 101 mellan Malmö och Ystad. Det hette från början Andorlefn och utvecklades under 1800-talet till en betydande handels- och marknadsort. Den har emellertid anor ända tillbaka till 1100-talet. En källa med mycket rent vatten, belägen på den västra höjden mittemot kyrkan, gjorde att kurirer och hästskjutsar ofta stannade till här. Med tiden fick Anderslöv av den danske kungen förläning med tingsplats, postställe och härbärge. Kyrkan är medeltida. Intressant bygdemuseum finns.

Andersson, Elsa (1897-1922). Sveriges första kvinna som tog flygcertifikat och Sveriges första kvinnliga fallskärmshoppare. Elsa var dotter till en arrendator i Strövelstorp och visade tidigt tekniskt intresse. Farten tjusade henne och efter att ha tagit körkort för bil fick hon se en flyguppvisning av flygpionjären Enoch Thulin. Elsas intresse för flyg var nu fångat. Hon antogs som elev vid flygskolan i Ljungbyhed. Efter flygutbildningen ville hon lära sig hoppa fallskärm. Då sådan utbildning inte fanns i Sverige åkte hon till Tyskland. Den 2 oktober 1921 hoppade hon för första gången i Sverige. Detta skedde från 700 meters höjd över militärflygfältet i Näsby vid Kristianstad. Den 9 oktober gjorde hon om bedriften i Helsingborg. Båda hoppen samlade tusentals åskådare. Hennes mod blev helsidor i tidningarna och den 22 januari 1922 ordnades en flygdag i Örebro dit Elsa var inbjuden för att hoppa. Som vanligt hoppade hon från 700 meters höjd. Publiken såg henne falla mot marken, men fallskärmen utvecklade sig inte och hon krossades mot marken. Elsa ligger begravd på Strövelstorps kyrkogård. Hennes liv har nyligen skildrats i filmen ”Så vit som en snö”.

Andersson, Hasse, skånsk musikartist. Född i Malmö, men förknippas mest med byn Kvinnaböske på Hallandsås sydsluttning, där han startade Kvinnaböske band. 1981 fick han sitt genombrott med låten ”Änglahund”, vilken senare följts av bl.a. ”Tokiga Ida”, ”Nattradion” och ”Ann-Christine”. Musiken kan beskrivas som en blandning av country och dansbandsmusik, ofta med rockiga toner. Hasses skånska idiom är inte att ta fel på. 1983 utsågs han till Årets Skåning.

Andersson, Mary, författarinna. Född 1929 i Malmö. Debuterade 1975 med teaterpjäsen och romanen ”Maria från Borstahusen”. Hon har sedan fortsatt att skildra arbetarklassens hårda liv i bl.a ”Tjänsteflickan”, ”Sorgenfri”, ”Barnrika i krigstid” m.fl.

Andrarum alunbruk anlades 1637-1650 av Jockum Beck som ruinerades av krig och dåliga tider. Christina Piper tog över bruket på 1720-talet, byggde slottet Chrisinehof i dess anslutning, och under de närmaste årtiondena var Andrarum platsen för Skånes största industri. Tillverkningen utgjordes av alun, ett salt som används i garverier och som betmedel vid färgning av textilier. Vid bruket arbetade inte mindre än tusen personer och man höll sig till och med med egna mynt. Under 1800-talet började bruket förlora i betydelse och 1912 upphörde tillverkningen helt. I närheten av Christinehof hittar man Agusastugan, ett litet småbruk på fem tunnland från 1800-talets början. Agusastugan, numera museum, visar hur de fattiga småbrukarna bodde.

Andövergång. I Ystad, på Blekingegatan, finns Sveriges enda övergångsställe för änder.

Arbetskontor. Från Tyskland via Danmark kom idén om offentlig och opartisk arbetsförmedling. I den svenska riksdagen diskuterades frågan år 1900 och 1901 utan resultat. Redan i april 1900 väcktes hos stadsfullmäktige i Helsingborg av riksdagsman konsul Oscar Trapp förslag om inrättande av en kommunal arbetsförmedlingsbyrå i Helsingborg. Den 1 oktober 1902 öppnade så Helsingborgs stads Arbetskontor, som först i Sverige. Förmedlingen ändrade 1906 namn till Arbetsförmedlingen i Helsingborg. Det fanns fyra väntrum; två för män, ett för kvinnor och ett för arbetsgivare. Lokalerna i Himmelriksgränden visade sig snart för små. 1913 beslöt styrelsen sig för att leta andra lokaler men det kom att dröja ända till 1941 innan man flyttade in till en nybyggd fastighet vid Holländargatan. Enligt Helsingborgsposten (år 1902) anmodades arbets- sökande vilka ej erhållit arbete använda en specialutgång så att arbetssökande i väntrummen inte skulle tappa modet.

Arild som ligger vid foten av Kullaberg, vid sydsidan av Skälderviken, var en viktig fiskeplats redan under medeltiden, varom bl.a. det lilla trappgavelprydda kapellet vittnar. Arilds gatunät anger också hög ålder. Husen är dock från tiden efter 1830. Orten har bl.a. gjort sig känd
som hemvist för många konstnärer.

Arilds kapell. Enligt en gammal legend ska en man vid namn David ha lockat sina styvbarn Tore och Arild att gå till sjöss. Men när fartyget kommit ut på redden började det brinna (genom Davids förvållande) och de båda barnen omkom. Tores döda kropp flöt i land nära nuvarande Torekov, och Arilds utanför byn som nu bär hans namn. Arilds mor Anna lät uppföra ett kapell till minne av sin omkomne son och i den finns bland annat lille Arilds skjorta att beskåda. Kyrkogården i anslutning till kapellet har vigts åt människor som mött döden på havet.

-arp är en av de vanligaste ändelserna i skånska ortsnamn, och har enligt ortsnamnsforskaren Bengt Pamp samma betydelse som ändelsen ”-torp” – vilket från början kan ha haft innebörden ”nybygge”, men senare snarare kom att syfta på dagsverks- eller soldattorp. Det finns mängder med skånska ortsnamn som slutar på ”-arp”: Genarp, Påarp, Åkarp, Mörarp, Brösarp och Hittarp är några exempel.

Ausås, liten by nordväst om Åstorp. Prästgården med korsvirkesflyglar är byggd på 1700-talet. Den holländska möllan är uppförd någon gång under tidigt 1800-tal.